Jo, nu var det ju så att efter noga överläggande med far och bror skulle det införskaffas ett nytt bilbatteri. Caroline som skulle sluta röka idag var tvungen att åka till Slite igår och köpa nikotinplåster på Apoteket för dom hon beställt till Bungehallen inte kommit. Klockrent, då kunde ju jag följa med och köpa ett OkQ8-batteri i Lärbro där dom har OkQ8. Vi åkte först til Slite och valde att göra mitt ärende påOkQ8 på hemvägen.
Väl inne på OkQ8 i Lärbro får jag reda på att dom valt att inte ha några bilbatterier alls då det blivit alldeles för många att välja på på sistone. Knepigt tycker jag i och med att det till exempel är samma batteri till min V40 som till pappas gamla skrutt 740! Ne... Inte det!
Förbannad som jag var ringde jag till min far och frågade vad som skulle göras härnäst. Han sa att jag kunde lika gjärna köpa ett batteri på Statoil. Sagt och gjort. 1200 kronor fattigare och med en lånad blocknyckelsats av en vän började jag att skruva bort det gamla batteriet. En liten moj låser fast batteriet i nederkant och när jag skulle knäppa av denna for den iväg och lade sig inte helt oväntat nånstans nere i motorrummet. Jag nådde inte den, men så kom Carro som en räddare i nöden och sträckte ner handen och fiskade upp den. Tack för det.
Då var det bara att lyfta ur det gamla OkQ8 batteriet och lyfta i det nya fina (som för övrigt har en fin liten tjur på sig för att visa att det har lite mer power i sig..)
Efter lite pill satt det nya batteriet på plats. Men, häng med nu ska jag försöka förklara så ni förstår:
Det gamla batteriet hade sina poler på den högra sidan.
Det nya batteriet har fyra poler (två minus och två plus) Där polerna satt på det gamla batteriet är det på det nya batteriet två annorlunda poler (antagligen för att batteriet ska passa på fler bilar) Detta innebär nu att jag ska dra kablarna till den vänstra sidan där det sitter poler som ser ut som på det gamla batteriet.
Sladden räcker inte.
Och nu sitter skiten där det sitter, får inte lös det! Emelie försökte hjälpa mig att få lös det, jag blir bara förbannad när jag försöker och är rädd för att jag ska ha sönder något.
Orka ta tag i det.
1 kommentar:
Jäkla klater....tur att du springer av dig lite ilska. Igår var jag ute o cyklade runt hela stan med Lotte som vägvisare. Vilka vägar det finns som man inte hade en aning om!!!
Hon har lovat mig taktilmassage nån gång nästa vecka, härligt.
Skicka en kommentar