Gång på gång slås jag av hur duktig jag en gång var. Läste massa gamla arbeten från gymnasiet när jag var hemma på lovet och förstod inte hur jag kunde ha skrivit dom! Smarta saker på ett papper signerat mig, det känns overkligt. Var till och med tvungen att kommentera på papperet i stil med "en gång i tiden Lina kunde du formulera dej grymt bra"
Läste ett dokument jag skrev i höstas, där stod det också endel smarta saker. Varför känner man sig inte smart när man skriver dom? Måste det ta ett tag innan allt sjunker in?
Jag tror definitivt att jag bara blir dummare med åren, att jag tappat de mesta av min skrivförmåga sedan gymnasiet. Tänk om jag skulle få en uppgift från gymnasiet nu, undrar hur den skulle bli...
Skriver en ansökan till nästa år här på Gotland, den blir ungefär lika bra som om jag skulle skrivit den medan jag gick i femman. Har sån otrolig huvudvärk just nu, får sätta mig nån rast eller nått å skriva klart den tror jag. Palla
Nu är det i alla fall sängen!!
1 kommentar:
Samma här! Skrev sjukligt bra grejer när jag gick på högstadiet. Vad har hänt!? Finns inte ett spår av dom talangerna kvar nu iaf...
Skicka en kommentar