En intressant diskussion uppkom ikväll angående mobiltelefoner
Lisa berättade att back in the days när hon hade Comviq var hon ett stort fan av funkionen SMS. Detta blev ett stort projekt för Lisa i och med att hon hade absolut noll mottagning hemma hos sig. Det hände flera gånger att hon tog cykeln till Mörtån ca 5 km från hennes hus för att kunna stilla sina SMS-behov. Hon cyklade dit och satt sedan och smsade där i nån timme. Vilken syn. En tjej som sitter på en stubbe vid en å och smsar för glatta livet medan hon har mottagning.
En annan anekdot som pappa berättade angående mobiler:
En morgon när han skulle till jobbet hittade han inte telefonen (telefonen var av modellen Ericsson GH888 vi snackar riktigt Ericsson utan asiatiska influenser) till saken hör att det under natten fallit några cm blötsnö. Han var lite halvdesperat och tog då alltså den vanliga telefonen och ringde upp mobilen. Och går ut på grusgången, och vad ligger där i kanten och blinkar? Om inte hans kära trippelåtta... Han tar handen och borstar av snön och den fungerar som den ska. Det kallar jag kvalité!
Samma trippelåtta orsakade en revbensskada då jag och far skulle åka snowboard. Det var ett par år sedan, jag hade hyrt snowboard en dag och pappa hade tålamod nog att försöka lära mig trots det faktumet att han aldrig stått på en snowboard.
När jag var påväg att ge upp sa pappa "men jag skulle kanske också hyra en snowboard kan vi åka tillsammans?" Fine tyckte jag. Han åkte ett åk, ramlade framstupa och slog i tegelstenen i revbenet. Sen åkte vi hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar